Min riddare

Jag känner redan att det är gjort.
Beslutet är redan taget. Någonstans inom mig.
Jag känner det.
Jag har börjat tagit farväl.
Tagit farväl av min riddare.
Min räddare.
Min glädje.
Min värme.
Jag ser ingen mer vinter med dig.
Inga mer raketer, inga fyrverkerier.
Inga lugnande, ingen panik, ingen ångest.

Jag älskar dig så mycket.
Du gav mitt liv en mening, ett mål.
Du fick mig att känna mig trygg.
Hur många timmar har du legat i mitt knäveck?
Pumpat värme in i min frusna kropp...

Ska jag stoppa allt detta?
Vem är jag att göra det...

En dag för många år sedan nu kom en fyrbent varelse in i mitt liv. Han fick upp mig ur sängen där jag låg. Fick mig att gå ut med honom, han behövde ju kissa. Han höll mig sällskap där i sängen, låg stadigt i mitt knäveck timmar i sträck. Han gav mitt liv en mening igen.

Jag tror att det är svårt att förstå vilken betydelse ett djur kan ha för en människa. Tills du en dag står där med en vän vid din sida, och du plötsligt inser hur du blivit fullständigt knockad av dess existens.

I mitt fall känner jag en sorts skuld. Jag vet att den inte är rimlig i mångas ögon, men för mig är den fullständigt verklig. Mitt liv har jag i skuld till denna underbara varelse. Jag skulle inte sitta här om det inte vore för honom. Så många gånger när inget har kunnat få mig att le, har jag sett på honom och sett hans livsglädje med svansen i topp och plötsligt har jag funnit ett leende på mina läppar. Jag har varit ensam, känt mig fast i en värld dit ingen annan når. Han har hittat dit! Den värmen och tryggheten han gett mig, den har många gånger varit den enda säkra tillgången i mitt liv.

Människor kan svika. De kan spela spel, vara oärliga och ha bakomliggande syften som man inte förstår. Många timmar har jag spenderat funderande över människors agerande.

En hund kan inte göra dessa saker. De kan inte vara oärliga, de spelar inte spel. De är inte elaka eller cyniska. Respekterar du en hund och behandlar den väl så har du en vän för livet. En vän som alltid vill vara vid din sida. En vän som förmodligen kommer att ha en kortare liv än du. Det är där jag står nu, och jag vet inte hur jag ska kunna leva utan dig...

Du kommer fattas mig så det skär i bröstet...